I morse hade vi radions Morgonpasset i P3 på i bakgrunden och Sofia Wistam intervjuades. Jag tror att de pratade om hennes olika styrkor, och en av dem var dels att hon hade mycket muskelstyrka och att hon var händig och duktig att sätta upp t ex lampor och hyllor. Låter superbra tycker jag, skulle gärna ha de styrkorna också. Sedan berättade hon att hon ibland har fått dölja dessa styrkor för att skydda sin mans manlighet. Qué? Det är en ekvation som inte går ihop för mig. Finns det män som känner sig hotade över att deras fru sätter upp en hylla? Det är väl bara att tacka för att man slipper. Betyder denna logik också att en kvinna känner sig hotad i sin kvinnlighet om hennes man diskar? Ah hah, nu fattar jag. Det är alltså därför många (ej alla, ej generalisering) killar drar sig för att ta tag i diskborsten, det är ur godheten ur sitt hjärta...

Samma lilla dilemma togs upp på Oprah Winfrey. En relationsexpert som drev en egen dejtingbyrå av något slag gav lite tips om hur man som kvinna ska gå tillväga för att finna sig en man. Också här togs det upp hur viktigt det var att se till att mannen fick känna sig som en man. Ett exempel på detta var att man alltid skulle be sin man om hjälp att öppna burkar om han fanns med i rummet, oavsett om det skulle gå snabbare att öppna den själv eller inte. Om man var själv i rummet kunde man få öppna burken, men absolut icke om mannen kunde se detta. Samtliga kvinnor i panelen inklusive Oprah själv höll med om detta. Jag satt däremot och gnisslade tänder i tv-soffan, det måste ha varit det dummaste jag har hört. Jag som brukar gilla Oprah! Nu kommer jag att ha 1 % mindre respekt för henne när jag sitter och dreglar framför hennes soffprogram.

Visst har väl alla människor, inklusive alla män såklart, ett behov av att få känna sig betydelsefulla och behövda. Men måste detta ske genom att kvinnor år 2008 inte ska kunna sätta upp hyllor och öppna burkar själva?

Nej, idag har det varit lite negativt, ska skriva lite härligt och mysigt imorgon.