Amanda filosoferar över året som gått

Jag kan nog inte göra en lika spektakulär lista över året som gått som vissa andra bloggare lyckas göra, men den här listan stal jag från Linda K och den ska jag försöka fylla i.

Härmed listar jag (snarare försöker komma på) årets...

bästa: min förlovning tror jag
fynd: en tjugolapp utanför Gottsunda Centrum?
värsta: skatan på Uppsalabuss
skönaste: semestern, om än lite för lång.
business: förutom några sålda småsaker på tradera så har det väl inte direkt varit någon business att tala om
extraknäck: tre stycken
segaste: en viss persons (gubbes) föreläsningar, vågar inte nämna namn av rädsla för att få äta upp det senare...
konstigaste: en händelse som inkluderar en busshållplats och ett byxben, men vill inte berätta mer av hänsyn till de inblandade
plagg: julaftonsklänningen kanske
pjuck: köpte ett par hush puppies-sandaler som jag gillade
köp: 16 timmar psykoterapi
resa: till pappa i Skåne
way to go: psykiatritentan
vinnare: jag själv, i Wii bowling
förlorare: alla som försöker spela Wii bowling mot mig
bok: Stieg Larssons Milleniumtrilogi
film: Mamma Mia!

He's just not that into you


Den här filmen längtar jag väldans mycket efter! Romantisk komedi med många av mina kvinnliga filmfavoriter: Jennifer Aniston, Drew Barrymore, Ginnifer Goodwin och Jennifer Connely. Jag tror det blir gött, kom ihåg var ni hörde det först! Men jag tror tyvärr att vi får vänta lite till, den har inte premiär förrän 9 februari och det i USA.

Man kan bli trött på sig själv

Ibland gör man saker som man tror ska bli bra, men i verkligheten så blir det bara ännu värre än innan...

Igår när jag kom hem från jobbet  vid 22 så satte jag mig vid datorn och slösurfade lite. Jag hamnade här och läste bl. a. att man bör ta bort damm bakom kylskåpet med jämna mellanrum, annars finns det en antändningsrisk. "Hmmm" tänker jag, när dammsög jag bakom kylskåpet senast? Nä just ja, det har jag ju aldrig gjort sedan jag flyttade in för två år sedan... 

Jag petade lite lätt på kylskåpet som inte rörde sig ur fläcken, det verkar inte gå att flytta min kyl? Jag läser på lite mer om kylskåpsbränder, och på någon brandsäkerhetssida kan man läsa att "kylskåpet brinner som en fackla" om det är för mycket damm bakom. Nu börjar jag bli lite uppstressad och kallar på Sambon som också han har jobbat hela eftermiddagen och kvällen. Han tycker inte riktigt att det är rätt tidpunkt att börja tänka på att rengöra bakom vitvaror, men ser att jag är orolig och börjar dra fram kylskåpet. Klockan är nu ca 23.30 och vid det här laget är jag övertygad om att kylskåpet kommer att brinna som en fackla i natt om jag inte dammsuger bakom.

Till slut får vi fram kylskåpet och jag börjar dammsuga, dagens ros går till alla grannar som inte klagade på oväsendet strax före midnatt. För er som är intresserade kan jag meddela att det visserligen var några dammkorn där bakom, men kanske ingenting som startar en brand direkt.

När vi ska ställa tillbaka kylskåpet igen tar vi i lite för hårt och kylskåpet "bonkar" mot väggen. När vi tittat bakpå så ser Sambon att det är någonting där bak som petar ut som inte petade ut innan!! Jag är övertygad om att detta måste vara kompressorn som gått sönder (jag har ingen aning om hur en kompressor ser ut) och att kylskåpet nu är en uppenbar brandrisk. Men Sambon petar lite på saken och den slutar peta ut. Vi har sovit hela natten utan att något började brinna och kylskåpet fungerar som det ska. Men vad petade ut och varför? Det kommer vi väl aldrig att få veta...

Jag blir väldigt irriterad på mig själv, att jag var tvungen att börja dammsuga där mitt i natten. Framförallt har jag väldigt dåligt samvete för att Sambon var tvungen att hjälpa mig med detta när han började sju på morgonen idag...

Rättshaveristen i Ghettot

Öppet brev till Uppsalabuss (också skickat per mail).

Kära Uppsalabuss.

Jag är en av era trognaste kunder och har åkt med er i många år. För det mesta fungerar allting bra och jag blir bemött av era förare på ett trevligt sätt. Men idag, annandagen, kände jag mig otroligt dåligt bemött.

Efter att ha stått och huttrat vid xxx och väntat på en nästan 15 min försenad buss kom bussen och jag gick på. Jag såg att det var en ny kvinna som körde bussen och jag tänkte för mig själv att hon såg väldigt trevlig ut, men tji fick jag. När jag skulle använda mitt månadsbusskort såg jag till mitt förtret att tiden hade tagit slut. I julyran hade jag glömt bort kolla tiden. Jag skämdes som bara den och började leta efter kontanter i plånboken, men jag hade inga. Jag ursäktade mig så mycket jag kunde och sa att jag tyvärr måste skicka ett sms, även om jag vet att det är mot reglerna så tänkte jag att den "trevliga" kvinnliga chauffören skulle låta det få vara, speciellt såhär i juletider.

Dock misstog jag mig, hon började direkt skälla ut mig som vore jag hennes egen unge. Hon sa att jag borde ha tänkt på detta innan, att sms-biljetter är billiga därför att man ska ha dem färdiga innan och att de inte är till för att skickas om man har varit slarvig och inte fyllt på sitt busskort. Jag nekades alltså att få betala min resa och fick gå av bussen i vredesmod.

Jag är en fattig student, jag betalar en ansenlig del av min inkomst till Uppsalabuss per år (6000+ kr) och uppskattar inte att bli hånad och förnedrad på min bussresa som jag betalar för. Jag ska kanske tillägga att jag fick vandra till Gottsunda Centrum i kylan och där 30 min på en buss som också den var uppemot en kvart försenad. Jag blev då fyrtio minuter sen till min middagsdejt och jag var så upprörd över situationen att jag knappast var ett gott sällskap. Jag önskar härmed ett mer humant bemötande från Uppsalabuss! Vi resenärer, om än vi bor i ett fattigt område och inte alltid är ofelbara, hjälper faktiskt till att betala era löner!

Mvh, Amanda xxx, Gottsundabo

Julklappar!

Jag är fortfarande hemma hos mamma i Stenkastet och från min plats vid datorn kan jag höra Lillasyster skandera "julklappar julklappar julklappar!!", men de är ju slut... Det är inte lätt att vara liten!

Julklapparna är öppnade

Paris, här kommer vi! Oui!

Det roliga var att både jag och Sambon hade fått veta i förväg vad vi skulle få av min mamma och styvfar, men hade fått stränga order att inte berätta för den andre. Så när vi öppnade paketet och såg att det var en weekend i Paris utbrast jag "nämen är det sant!" och Sambon "det var som katten!!". Vi blev inte så förvånade, dock väldigt, väldigt glada!

Vimmel

Två dagar i Eskilstuna och jag fastnar på bild i vimlet...



Jag står och smilar upp mig med min Svåger som visar sin tydliga avsky över att synas på bild med mig?? Svärmor är road i bakgrunden. Sambon är för cool för att vara med på bild.

Brännmanetsvarning

Idag fick jag en liten present hem i brevlådan, nämligen från enhetschefen som sköter administrationen kring mitt stödfamiljande med Lillebror. Det var boken "FÖRSTA HJÄLPEN BARN" som Röda Korset gett ut. Bra present!

Efter lite bläddrande kan jag konstatera att barn kan drabbas av drunkning, klämning, brytande av ben, få skräp i ögat, få scharlakansfeber, kraftig blödning, svimma, stuka foten, kvävas, få in gift i ögat, klämma sig i dörrspringan, få värmeslag, inflammationer på alla möjliga ställen, få fästingar, äta giftig svamp, få brännskador av solen, trilla ner från sängen i sömnen och slå i huvudet, bränna sig på en kastrull eller på en brännmanet. För att inte tala om alla smärtsamma känsloreaktioner som kan drabba ett barn. Nej, hur vågar folk skaffa barn?

I boken kan man också läsa att fotbollspojkar kan ramla och skada handleden. Puh, tur att vi tjejer inte kan drabbas av detta. Eller??

Tv-koma

Några av er som följde bloggen i somras kanske kommer ihåg att det var ett himla tjat med OS hemma i Ghettot. Varje sekund av dagen skulle det ses på OS och det fanns inte en chans att man kunde få byta kanal eller få ut Sambon på någon annan aktivitet då det visades OS på tv, vilket var i stort sett hela tiden kändes det som. Nu är det Musikhjälpen som ska lyssnas och tittas på. Sambon är så stolt för att han har fått flera mail upplästa i tv. Bonde söker fru är det inte tal om...

Jinglebells jinglebells

Det är gala på gala på tv, jag kommer på att på julen ska man ju ge... Ja, förutom julklappar ska man ju tänka på dem som har det sämre ställt! Förra året skänkte vi (jag) pengar till Röda Korset, vet inte vart det ska bli i år? Det blir nog en liten slant när kontosaldot börjar sjunka mot noll. Var kan en liten slant göra störst skillnad?

Ett trött, trött uttryck

Bla bla bla i allmänhet och bla bla bla i synnerhet.

Vem har blandat vad i min mat?

01.45 ringde väckarklockan (Lillebror)  och det blev inte många sekunders sömn efter det. Hela dagen har jag väntat på den stora tröttheten, men den kom liksom aldrig. I stället åkte jag iväg på föreläsning, hade hemtentediskussion på biblioteket och shoppade julklappar. Jag tänkte att jag skulle vila när jag kom hem, men då kom jag på att jag ska städa hela lägenhet, dammsuga, torka golvet, tvätta i tvättstugan... Hade mer energi när jag var färdig, läste en bok om psykoterapi och skrev julkort. Nu har musten gått ur mig och jag orkar inte ens gå och borsta tänderna. God natt!

Jehovas

Sambon än väldigt snäll, tur för mig! Men lite för snäll ibland, kanske. Som när han har svårt att säga nej till folk som knackar på.

Idag knackade det på dörren. Det var en gentleman som frågade om "han" var hemma. Han sa att han hade kommit tillbaka för att berätta lite mer om Bibelns budskap. Men eftersom Sambon var bortrest skulle han återkomma.

Grattis till en ny bekantskap!

RSS 2.0

 

Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist

 


follow me on Twitter

 


According to Jennie
Att vara Charlie Schulmans pappa
Amys blogg
Bloggkommentatorerna
By Jo with love
Camillas lockar
Dialoggen.se
Finnjonna
Fotbollsfrun
Fraidi
Hedgehog in a storm
Husmorsorna
Karolina Lassbo
Kylskåpsmorsorna
Linda K
Lindas [B]loggbok
Linda Skugge
Populärkulturjunkien
Prinsessans dagbok
Saker som händer
Salt & Peppar
Sporty Spice
Stenkastet
Studentliv
Telepatetisk
Vimmelmamman

 

 

Bloggparaden

 

Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

Allmänt

 

Personligt bloggar