Ka-ching!

Natti natti på er, jag gör mig i ordning för två att jobba två 8-20-pass i rad.

PS: Man vet att man behöver lite ka-ching i kassan när kontot innehåller 52 kronor innan augusti ens har börjat.

Grannmysteriet

Jag ska börja med att tillägga att jag vet vilka tre av mina fem grannar i trapphuset är, de är alltså inga mysterium för mig. Men de som bor rakt över och rakt under oss är helt okända för mig. Hur kan man bo så nära varandra under så lång tid, men aldrig ha råkat se varandra i trapphuset?

Jag vet att åtminstone personen ovanför mig existerar eftersom det dammsugs där med jämna mellanrum. Men personen rakt nedanför mig börjar jag tvivla på...  Persiennerna är för det mesta neddragna och när de mot förmodan faktiskt är uppdragna kan man skymta en sorgsen adventsljusstake i fönstret. Fantasin börjar verkligen flöda. Kanske jag ska plinga på och be att få låna något bara för att få en glimt av dem?

Förvridna morgontider

Såhär på sommaren när man inte har så tydliga rutiner och dessutom jobbar mycket kväll har mina morgontider förändrats ganska drastiskt. Jag är van vid att vara relativt morgonpigg och om jag får sova till åtta är det höjden av sovmorgon, typ. Nu kan jag som tidigast tänka mig att masa mig upp vid halv nio, även om det känns som mitt i natten. 

Och imorgon börjar jag jobba 07.00...

Ho ho ho

Idag fick jag två roliga överraskningar:

Den första var att jag fick träffa min moster, hennes man och min yngsta kusin i Uppsala (samt också mamsen och Lillasyster såklart!) och äta god lunch.

Den andra är av det lite mer udda slaget. När jag efter lunchen åkte hem tillsammans med min mamma visade det sig att det skulle komma en reporter från TV4 Uppland och filma hemma. Det började med en liten promenad och slutade med att jag höll handen med en jultomte som blåste i ett horn, allt filmat av den duktiga TV4-reportern. Det är en lång historia, men här kan man se klippet. Vet inte hur länge det kommer att ligga uppe, men förhoppningsvis väldigt länge!

Ett fel!


Här
kan man göra Sommar i P1s halvtidsprov för att se om man hängt med i programmet eller inte. Jag som har lyssnat på samtliga sommarpratare hittills i år var ju övertygad om att jag skulle få alla rätt. Men näpp, 7 av 8 fick jag. En liten fråga bara... Hur sjutton ska jag kunna komma ihåg vad P O Enquists hund heter?

Snyft varje gång

Reklam på tv är väl bland det tråkigaste som finns, men vissa reklamer är ju ganska välgjorda. En reklamfilm som jag väl har utsätts för tusen gånger men som jag blir berörd av varje gång är den för Barncanderfonden.

Speakerrösten säger ungefär Tre av fyra barn som drabbas av cancer överlever. Men i var fjärde familj händer det ofattbara. Och så ser man tfyra stolar. På tre av dem sitter ett barn men den fjärde stolen är tom. Det barnet har alltså dött. :-(

Näää, inget barn får dö! Någonsin! Det bestämmer jag nu.

Dreggel dreggel


På väg hem med bussen tyckte jag att jag såg en gudomlig syn. En ny affär som pryddes av en skylt med det överjordiska lösenordet: Marimekko! Är det verkligen så att det öppnats en affär i centrum som bara säljer Marimekko? Det måste jag undersöka imorgon. Ja, inte för att jag med min ekonomi ska köpa något där, inte ens en nyckelring eller en liten strumpa. Men kolla får man!

Dags att sätta igång

Turbostädning ska det bli! 

Tur att man finns

Såhär har det låtit hemma på morgonen:

Sambon: Har du sett min svarta huvtröja? Jag har letat överallt, den finns inte! Den är borta!

Jag: Har du kollat bland tröjorna?

Sambon: Jag hittade den!

Tre minuter passerar.

Sambon: Mitt skärp är borta! Det finns ingenstans!

Jag: Har du kollat i byrån bland skärpen?

Sambon: Jag hittade den!

Peter Magnusson, vad vill du mig?


När jag vaknade i morse hade jag tydliga minnen av att jag drömt om Peter Magnusson. Vi träffades på en fest och yada yada, ingenting speciellt. När jag går upp sätter jag mig i soffan och sätter på Nyhetsmorgon, och vad är det första jag ser? Jo, Peter Magnusson! Vad betyder detta? Måste jag gå och se hans nya film Sommaren med Göran?

Bild från DN.se

Svårt att släppa

Läser just nu "En halv gul sol" (som man kan se i översta vänstra hörnet) och jag är fast! Det är en riktig tegelsten (med mina mått mätt) med sina nästan 700 sidor, men känner på mig att den kommer att kännas för kort när den är färdig. Jag rekommenderar den starkt!

Katastrof i blomlådan


Som ni kanske ser så är det lite katastroftillstånd i vår blomlåda just nu. Såg så fint ut när jag planterade, men tror jag stoppade lite för mycket i en och samma låda. När jag planterade fannst det två plantor av de där rosa blommorna. Nu har de tagit över hela lådan och de små rosa och lila blommorna tittar fram lite här och där. Lådan svämmar över av växtlighet helt enkelt, hälften hade räckt.

Men man lär sig hela tiden, nästa år kanske jag lyckas med lite förbättringar. Här kan man se lite balkongbilder från förra året, inte helt lyckat då heller kanske.

Höst

Jag vet att det fortfarande är juli, men det känns faktiskt som att hösten inte är så jättelångt borta. Nu har schemat för hösten kommit upp också, såg jag tidigare idag. Socialkunskap, etik och professionellt förhållingssätt  är det vad vi ska läsa. Det är inte utan att man längtar lite, men det kanske man inte ska tala (skriva) högt om...

Konstigt

För ganska precis ett år sedan, månadsskiftet mellan juli och augusti, började jag få daglig huvudvärk som var väldigt jobbig. Den försvann efter ca två månader, men har precis kommit tillbaka. Detta är lite udda tycker jag. Är det någonting med den här tiden på året som ger mig huvudvärk? Luftfuktigheten? Jordens förhållande till solen? Temperaturen? Hoppas det inte håller i sig lika länge som förra gången, för det är riktigt störande.

Vicky Cristina Barcelona


Denna film hyrde vi hem igår kväll och den rekommenderas! För mig som älskar filmer om relationer är ju en Woody Allen perfekt... Väldigt bra skådespelarprestationer, speciellt Penelope Cruz som fick en Oscar som tokig borderlinetjej. Men framförallt blir man så sugen på att åka till Spanien när man ser den... Det får bli nästa sommar.

Feels like I've waited my whole life for this one night...

Just nu är jag kär i den här bröllopsentrén...

Aprikoser och persikor

Nu när det är sommar kan man hitta goda aprikoser och persikor (som jag skulle kunna äta hur mycket som helst av...). Men det är problematiskt. Till skillnad från mina vanliga äpplen och bananer är dessa frukter mogna otroligt kort tid. Jag skulle gissa på ca en timme. Däremellan är de stenhårda eller så mjuka att de faller sönder om man petar på dem. Om denna timme av mognad råkar infalla t. ex. på natten då man ligger och sover är det alltså kört. Ändå fortsätter jag att köpa och kastar sedan hälften...

Funderingar på kvällskvisten

Mitt blogg-statistikprogram säger att jag bor i Östersund.

Förresten...

...så är allt bra med Sambons systerdotter! Puh.

Någon smyger omkring

Prebus är ett företag som tar hand om taxi-skolskjutsar i Uppsala. Här kan man läsa lite om en tabbe som de gjorde. Det har varit ganska mycket tjafs med dem överhuvudtaget, men jag måste verkligen säga till deras försvar att de har bättrat sig på senaste tiden. Stenkastaren som även hon har erfarenheter med Prebus har fått flitiga besök från just detta företag, och nu ser jag att de har tittat in några gånger även hos mig.

Skulle vara så kul om Prebus-människan skulle ge ett litet livstecken! Jag lovar att inte bitas.

Fortfarande ett barn

Var som sagt på tågfärd idag. Tillsammans med en mamma och två småsyskon, bland annat. På hemvägen åkte vi rälsbuss där det fanns en konduktör. När hon kontrollerade biljetten frågade hon min mamma om barnen inte hade fått egna biljetter? Svaret blev nej, så hon tog ut några små barnanpassade biljetter ur sin magväska. Jag blev inte lite paff då även jag fick en liten barnbiljett. Ser jag så ung ut så att jag skulle sitta och sura för att jag inte fick en liten barnbiljett? Ja ja, ingen mening med att sura. Ålderdomen stundar, men ungdomen kommer aldrig tillbaka...

Skojigt


Idag bär det iväg med Lennakatten... Tuff tuff.

Uppehåller mig med lite tjafs medan jag väntar på besked


Sambon och jag har varit medlemmar i lovefilm ganska länge. Det är alltså en tjänst där man får hem hyrfilm som man sedan skickar tillbaka. Rekommenderas. Men vi har lagt till en himla massa film på vår hyrlista, för mycket. När man bara får hem filmer som ingen av oss ens vill se är det dags att göra något åt saken. Jag bestämde härmed att vi tar bort alla filmer och så får vi bara lägga till tio filmer var som vi verkligen vill se. Tänkte dela med mig av min filmsmak(?).
Mina tio att se-filmer, i bokstavsordning:

Baby Mama
Bröllopsduellen
Dumpa honom!
Revolutionary Road
Slumdog Millionaire
Sunshine Cleaning
The Changeling
The Reader
Vicky Cristina Barcelona
Zack & Miri Make a Porno



När det fasansfulla händer

När man har barn kan vad som helst hända, på gott och ont... Sambons syster har fyra barn och olyckan har varit framme. Jag är inte religiös, men jag ber i alla fall till den moderna, svenska sjukvården att allt kommer att gå bra. Känns inte som att jag kommer få så mycket gjort idag...

Amanda rapporterar direkt från Uppsala

Måste göra det här inlägget för att det ska fungera... Jag har placerat min blogg i Uppsalabloggkartan.se!

Skandal

Mina mjukisbyxor är borta - hur ska jag kunna gå ner i tvättstugan?

Arg

Nu har jag suttit och försökt knåpa lite med bloggens utformning. Skulle nämligen vilja ha en kolumn även på vänster sida där jag kan ha lite länkar och annat. Men detta är tydligen helt omöjligt. Inget som jag under åren har lärt mig om tabeller och annat fungerar - det finns ingen logik i hur något fungerar. Men jag ger inte upp, på något sätt ska jag fixa det. Jag vet inte hur, men jag ska fixa det...

Bullshit?

Har fått mail angående mitt kap jag gjorde igår. En kort sammanfattning är att det ska vara säljarens partner som skriver och berättar att säljaren plötsligt hamnat på sjukhus och ska vara där ett bra tag för att få behandling och därför kan jeansen inte skickas till mig. Som kompensation kan jag få mitt bud (2 kr) insatt på mitt konto. Hrmf! 

Att en människa som hamnar på sjukhus inte kan skicka ett par jeans är jag helt införstådd med och om jag trodde att detta stämde skulle jag verkligen inte bry mig utan bara önska att säljaren kryar på sig. Men något gör det svårt för mig att tro på detta. 

Jag ställer en hypotetisk fråga: Om er partner hamnade akut på sjukhus och var så allvarligt sjuk att denne skulle bli tvungen att stanna där ett bra tag - skulle ni då, inom ett dygn logga in på er partners mail för att maila till någon som vill köpa ett par jeans? 

Nej, jag tror bara att det känns jäkligt surt att sälja ett par märkesjeans i nyskick för två spänn. Jag funderar på vad jag ska svara. Säkert är i alla fall att jag inte vill ha några två kronor insatta på mitt konto som "kompensation".

Vad tror ni?

Ett kap


Tidigare idag fick jag ett mail om att jag har vunnit en auktion för ett par Filippa K-jeans. Två kronor gick de loss på. Det måste väl ändå anses vara ett kap?! Bara de passar så. Annars får jag väl sälja dem vidare... för tre kronor.

Horribelt

Jag och Lillkillen sitter ute och fikar. Lillkillen smaskar på en kanelbulle förstås. Runt oss går en höna och en tupp, som för övrigt är så stor att jag snarare skulle klassificera den som "normalstor hund". Lillkillen tar en tugga och så VIPS är fjäderfäna där och norpar åt sig bullen. Det var halva kvar! De går in i en buske och pickar, kvar sitter vi och undrar vad som hände egentligen.

Roligt med Lillkillen

När man har Lillkillen på besök, som jag har nu, händer det nästan alltid roliga och lite ovanliga saker. Jag kan ju inte gå och lägga mig utan att dela av mig av åtminstone två:

  • Lillkillen har en boll som han tycker mycket om, han brukar lattja runt med den i lägenheten. När jag satt och åt upp det sista av middagen kom Lillkillen och drog mig i armen, ut på balkongen. Han fortsatte att dra i min arm nedåt, mot marken och jag undrade vad han ville, ska jag hoppa ner och lämna honom ensam hemma eller vad är det frågan om? Men då såg jag katastrofen - bollen hade "ramlat" ner på marken, in i grannens trädgård! Tänk vad han har höga tankar om sin Storasyster, tror att jag skulle kunna nå ända ner till marken och plocka upp den.

  • Tidigare under dagen var vi och badade. Lite väl kallt för min smak, men två gånger kunde jag tänka mig att bada för Lillkillens skull. När han skulle i en tredje gång valde jag att avstå och såg till att han badade nära bryggan så att jag kunde stå ovanför Ishavet och titta på. När jag tyckte att han hade varit i bland isflaken tillräckligt ropade jag att det var dags att komma upp. Då ger han ifrån sig skrik så fasansfullt att alla tror att jag hotar att döda honom. Han springer sedan ut i vattnet i panik, långt från bryggan där Stygga Storasyster står. Till slut är det bara munnen och näsan som sticker upp över vattenytan och jag har inget annat val än att hoppa i en tredje gång även jag och dra upp honom mot land.

Stackars kärl

Sambon var en gullig en och gjorde en macka till mig. Jag beställde dubbla polarmackor med stekt ägg och getost (man tager vad man haver). Jag bad att få "pyttelite salt på mackan, eller ja, inte pytte kanske men lite, inte mycket men ja, du vet". Det krasade gott mellan tänderna kan jag säga och mackan var i stort sett oätbar. Väldigt snällt försök av Sambon, men trots att jag försökte "torka bort" saltet med hushållspapper tror jag nog att jag uppfyllt min saltkvot för den här månaden.

Sommar, sommar, sommar...

Jag är stenkär i Sommar i P1 och har inte missat ett enda avsnitt (fast jag ligger lite efter, ska lyssna på Ann Heberlein ikväll). Det är så spännande att ha ett nytt avsnitt att lyssna på i podden varje dag och man lär sig en massa. Upptäcker människor man inte hört talas om eller har haft en felaktig bild av... Fast det måste erkännas att Sambon är ordentligt irriterad på att höra "vet du vad jag fick höra i Sommar igår..." eller "jamen det fick jag lära mig i den och dens sommarprat förra veckan!". 

Höjdpunkten hittills har varit Hanna Hellquist, men jag har också verkligen gillat Herman Lindqvist, Cecilia Frode, Erika Bjerström, Sofia Jannok och förvånansvärt nog: Jonas Björkman. Men än är det många kvar innan separationsångesten börjar...

Bloggeliblogg

När jag läser Linda K blir jag så inspirerad att uppdatera bloggen ständigt och jämt med en massa fina bilder. Men det blir liksom aldrig som man har tänkt sig...

RSS 2.0

 

Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist

 


follow me on Twitter

 


According to Jennie
Att vara Charlie Schulmans pappa
Amys blogg
Bloggkommentatorerna
By Jo with love
Camillas lockar
Dialoggen.se
Finnjonna
Fotbollsfrun
Fraidi
Hedgehog in a storm
Husmorsorna
Karolina Lassbo
Kylskåpsmorsorna
Linda K
Lindas [B]loggbok
Linda Skugge
Populärkulturjunkien
Prinsessans dagbok
Saker som händer
Salt & Peppar
Sporty Spice
Stenkastet
Studentliv
Telepatetisk
Vimmelmamman

 

 

Bloggparaden

 

Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

Allmänt

 

Personligt bloggar